kulturlandskapet

”Engarns by ligger i en sydsluttning med skogen i nordväst och vattnet i söder. Öster om byn breder åkermarken ut sig. På en bergshöjd ovanför Killingeviken ligger två stensättningar, som kan indikera en tidig bosättning på platsen. Genom det bevarade kartmaterialet kan man följa utvecklingen under senare delen av historisk tid.

Det var marken närmast byn som först odlades upp. Åkrarna låg på sydsluttningen nedanför byn samt i nordost och i nordväst. De sanka partierna ned mot vattnet och marken längst i öster mot Överby nyttjades som äng. På ängsmarken tog man gräs och löv till vinterfoder åt djuren. Under senare delen av 1800-talet intensifierades jordbruket och en stor del av ängsmarken odlades upp. Under 1960-talet förvärvade kommunen marken och jorden är nu utarrenderad.

När Resarö fick landförbindelse 1965, drogs den nya vägen över Engarns åkermark.

------ är det viktigt att åkermarken nordost om byn även i fortsättningen brukas och ej tillåts att växa igen. Man bör värna om de ojämna skogsbrynen med dess rika lövskogsvegetation bestående av bl a ek, hassel och asp.

Bebyggelsen vid Engarn domineras av tre boningshus med likartad utformning. De är uppförda i två våningar med stora verandor vända mot vattnet. Huset längst i öster (Engarn 1:15) lär vara uppfört omkring 1880. De andra två husen (Engarn l:14 och 1:13) är äldre hus som har byggts om vid slutet av 1800-talet eller i början av 1900-talet.

- - - - - - En del ekonomibyggnader har försvunnit medan andra har fått ändrad användning. Kvar finns bl. a. vagnslider, svinhus och lada. Ett hönshus har byggts om till fritidsbostad. Nere vid sjön ligger brygghus och båthus.

Engarn ligger kvar i det gamla byläget och trots att gårdarna förlorat sin funktion kan man ännu få en uppfattning om hur byn en gång sett ut. Både boningshusen, ekonomibyggnaderna och landskapet speglar en skärgårdsby i äldre tid.”

Ur ”Resarö, kulturhistoriska miljöer”, Stockholms läns museum, Länsmuseibyrån, Rapport 1992:5

 





copyright©engarns byförening 2008