Engarn, kort om en lång historia

För 700 år sedan, den 30 maj 1308, skrevs ett dokument med följande innehåll, här starkt förkortat:

”Upplands lagman Birger Petersson /heliga Birgittas pappa/ kungör att det mellan honom själv och Simon från Sundby - - - överenskommits att lagman Birger på Simon och hans arvingar överlåter sitt gods Broknäs - - - m.m. på villkor att Simon - - - tilldelar lagman Birger - - - öarna Engarn, Herkilsö - - - som Simon äger.”

Detta är det äldsta kända belägget för ortnamnet Engarn, eller Hennegarnum, som det står i texten, som är skriven på latin. H-et i början kan vara ett Roslags-h och -um på slutet är en latinsk böjningsändelse.

I det näst äldsta dokumentet, en förteckning över Uppsala ärkebiskopsbords egendomar 1344, skrivs ortnamnet Enagarne. 1538 skrivs namnet Enegarn, och från 1600-talet och framåt har man skrivit omväxlande Engarn, Ennegarn och Enegarn. På en karta från 1805 finns namnen Engarn och Enegarnssund.

En möjlig tolkning av namnet är att garn betyder sund, smal vattenled och enne/ ena/ene/en helt enkelt betyder att här växer enar.

Sedan 1300-talet har landet höjt sig drygt 3 m, vilket gjort att öarna Engarn och Resarö vuxit ihop.

Den gamla bygatan sägs vara innerskärgårdens äldsta bevarade. Under trädgårdsarbete har hittats mynt, det äldsta från 1640-talet, och i ett av uthusen låg en vindflöjel från 1697 och skräpade. Logens (nuvarande verkstadens) lås är omkr. 300 år gammalt.

Engarn ägdes från någon gång före 1344 till omkring 1527 av kyrkan, och lydde direkt under Biskops-Tuna. Efter reformationen var omväxlande kronan och diverse adliga personer ägare, med åbor som brukare av jorden. 1688 var Johan Eriksson åbo på kronoskattehemmanet Engarn. Vid mitten av 1700-talet nämns för första gången en skattebonde, Erik Persson, som ägare.

Vid laga skiftet 1865 fanns det två jordbruk med C.P. Ödman och Magnus Eklund som ägare. Av de byggnader, som finns på kartan finns flera kvar:

1. Röda huset (Engarn 1:14) har enl. ”Svenska gods och gårdar” (1938) uppförts på 1700-talet.

2. Det västra gula huset (Engarn 1:13). (Det östra gula huset, Engarn 1:15 byggdes 1880.)

3. Ladan.

4. ”Pumpstugan” längs med byvägens norra sida.

5. Huset norr om pumpstugan.

Det långa röda huset längre västerut längs byvägens södra sida byggdes av Åke Axelsson på grunden av den ladugård, som flyttades dit i samband med laga skiftet.

1918 avstyckades från de två stamhemmana fyra tomter för sommarboende. Köpare var disponenten Carl Adolf Ljunggren, disponenten J. Bonthron samt herrarna Carl Crusell och Josef Noréus.

Johan Carlsson, som ägde det ena och arrenderade det andra jordbruket, dog 1926, och hans fru Jenny blev ägare av gården. Yngste sonen Bror (1906 - 1988) övertog driften av gården efter Jennys död, men sålde den till Österåkers kommun på 1960-talet.

Bror arrenderade marken fram till 1983 efter att han och hans fru Greta flyttat till Löjvik strax före 1969.

dokument från 1308 

Dokumentet på bilden upprättades 30 maj 1308 och är en överlåtelsehandling mellan Simon från Sundby och Birger Persson. Här övergår Engarn i Birger Perssons ägo.

Läs mer.

copyright©engarns byförening 2008